måndag, mars 5

Livet tog tag i mig och svepte in över mig och så var jag mitt uppe i det jag alltid velat ha. Lyckokänslorna börjar någonstans i bröstet och sprider sig i alla delar av kroppen. Våren är på väg och räv är vid min sida. Och jag är vid hans. Armins senaste ASOT mixar nr. 288 och 289 är sjukt bra. Båda med den nya, fantastiska låten (jag lovar; sommarens och strandens måste) av Cerf, Mitiska & Jaren – light the skies. Jag har nya underbara kläder och mitt game boy DS i handväskan - för alla tillfällen. K (6 år) ringer titt som tätt för att uppdatera sig på hur det går och har nu utlovat mina favoritkakor när jag hämtar honom lite senare idag. Och nu är det bestämt att jag ska bo här, med räv. Jag har funderat på om det borde kännas konstigt eller så, men jag har ju i praktiken redan bott här i fyra månader. Det är en dynamisk tillvaro där det varken existerar uppoffringar eller kompromisser. Varje sekund är en gåva och även om jag är så bekväm i soffan att man skulle kunna likna mig vid ett paket solvarmt smör så är det löjligt underbart att ta sig upp och fixa något för honom eller bara plocka undan lite. Jag är en solkatt. Jag spinner vid hans beröring och bufflar in mig intill honom. Jag solar mig i kärleken och den strålar ur mig som om jag vore en aldrig sinande kraftkälla. Drömmarna har blivit verklighet och verkligheten har förflyttats till nya plan. Och så går dagarna och nu bor jag alltså här. Det borde kännas lite farligt eller hastigt eller vad som helst. Men i egenskap av solvarmt smör, katt och löjligt bekväm i soffa med räv så har tydligen ingen sådan typ av känsla tillträde. Det här verkar inte vara en bubbla. Det är mycket starkare och vackrare än så. Det här är det bästa jag varit med om.

And if you only knew

Just how much the sun needs you

To help and light the sky

You would be surprised